Gå til hovedindhold
Hjem

Dine genveje

Høringer der mangler dine svare

Du har ingen ubesvarede høringer.
Se flere

Mine høringer

Din rolle: Høringsindmelder

TEST høring som er ny

Høringens status: Godkendt og lukket

Afgiv/rediger svar
0 341422 Høring
Se flere

Dine netværk

Ingen netværk

Nye Kommentarer

24. marts 2020
Hej Frederik
Af Thomas Christen...
24. marts 2020
Vi har fuldstændig de samme
Af Magnus Hauch - ...
24. marts 2020
Vi har anskaffet os en tablet
Af Axel Frederik M... (ikke efterprøvet)
Se flere

Nyt indhold

Der findes ikke noget nyt
Se flere
  • KTC
    • Om KTC
    • Fundament og værdier
    • Mission og vision
    • Vedtægter
    • KTC Bestyrelse
    • KTC Kredse
    • KTC Sekretariatet
    • Medlemskab af KTC
    • KTC Arrangementer
    • Presse
    • Samarbejdspartnere
    • Virksomhedsoplysninger
    • About KTC (english)
    • Hjælp
  • Faggrupper
    • KTC Almene boliger - ALM
    • KTC Byggelov - BYG
    • KTC Digital forvaltning - DFO
    • KTC Klima, Energi og Ressourcer - KER
    • KTC Kommunale Ejendomme - EJD
    • KTC Ledelse - LED
    • KTC Miljø og Grundvand - MIG
    • KTC Natur og Overfladevand - NOV
    • KTC Planlægning - PLA
    • KTC Veje, Trafik og Trafiksikkerhed - VTT
    • KIMO - Kommunernes Internationale Miljøorganisation
    • Vejledning til KTC Faggrupper
  • Aktiviteter
    • KTC ÅRSMØDE
    • Magasinet Teknik & Miljø
    • Nyheder
    • Digitale netværk
    • Kalender
    • Natur & Miljø-konference
    • Nyhedsbreve
    • KTC Kredsaktiviteter
    • KTC Høringsbidrag
  • Netværk
  • Teknik & Miljø
Artikel - Artikel 0 0
Twitter LinkedIn
3. november 2016 - 8:00
Forsøg i Sverige

En af verdens første elveje

Elvägar kan bli ett viktigt steg mot ett fossilfritt samhälle. En utbyggnad kräver visserligen en stor investering av samhället, men enligt förespråkarna kommer den att betala sig snart – både miljömässigt och ekonomiskt.

Lastbilen kör i full fart på den fyrfiliga vägen. Den drivs med el och hämtar ström från en överhängande kraftledning. Den elektrifierade sträckan är 2 kilometer lång och finns på landsvägen E 16 nära Gävle en bit norr om Stockholm.

Elvägen, som är en av världens första på allmän väg, invigdes den 22 juni 2016. Än så länge är sträckan bara en demonstrator för att studera hur elvägar fungerar i vanlig trafik. Invigningen har föregåtts av flera års forskning och testkörningar på avskilda banor. Framtidsvisionen är att skapa ett nätverk av elvägar på större vägar över hela landet.

-Om tekniken fungerar tillfredsställande kan elvägar bli ett mycket stort steg mot ett fossilfritt samhälle. Ett utbyggt nätverk av elvägar kapar 80-90 procent av de fossila utsläpp som sker i trafiken. Även ekonomiskt skulle samhället tjäna på elvägar eftersom driftskostnaden för eldrivna fordon är låg, kanske bara hälften av den för fossildrivna fordon. Förklaringen ligger i eldriftens högre verkningsgrad, men också i att el är billigare att producera jämfört med fossila bränslen, säger Jan Nylander, projektledare för Elväg Gävle.

Från en skena i vägbanan

Elväg Gävle är den första av två demonstratorer som anläggs i Sverige. Elvägen används av två lastbilar som kör gods till och från Gävle hamn. Våren 2017 är det dags för nästa invigning. Då ska en elväg vid Arlanda flygplats tas i bruk. På denna sträcka, som också blir cirka 2 kilometer lång, används en annan teknisk lösning. Elen hämtas underifrån från en skena i vägbanan. En arm med strömavtagare kommer att finnas under fordonet som automatiskt söker upp elskenan. Vid omkörningar och när fordonet lämnar elvägen kopplas armen ur.

Laddar fordonets batteri under körning

Medan Gävleprojektet, med en kraftledning på 6 meters höjd, är avsett för tunga och höga fordon som lastbilar och bussar, fungerar Arlandaprojektet för alla trafikslag. Gemensamt för båda projekten är att de skapar nya förutsättningar för eldrivna fordon.

-Eftersom elvägar laddar fordonets batteri under körning blir batteriets begränsade räckvidd inte längre något problem. Fordon på långfärd kan köra merparten av sträckan på elväg, för övrigt drivs fordonet av batteriet. I städerna klarar sig de flesta elfordon enbart på batteri genom att utnyttja laddstationer, säger Magnus Ernström, strateg för region Gävleborg som samordnar Elväg Gävle.

Cirka 5 miljoner SEK per kilometer

De två elvägsprojekten ingår i en så kallad förkommersiell innovationsupphandling som svenska Trafikverket, Energimyndigheten och Vinnova utlyste 2013. 11 olika projekt deltog från början men efter ingående studier av projekten blev dessa två utvalda. För finansieringen av demonstratorerna står de nämnda myndigheterna samt varsitt konsortium bestående av en lång rad företag tillsammans med forskningsinstitut och myndigheter.

Kostnaden för att anlägga elvägar i stor skala över hela landet är hög. Enligt Siemens, som står bakom bygget av Elväg Gävle, kostar deras system med överhängande kraftledning i båda färdriktningar mellan 10 och 25 miljoner SEK per kilometer att anlägga.

Även Arlandaprojektet har kalkylerat sina kostnader.

-Vi räknar med cirka 5 miljoner SEK per kilometer för elvägar i båda färdriktningar. Om man utgår från ett landsomfattande nätverk av elvägar på sammanlagt 20 000 kilometer skulle totalsumman hamna på cirka 100 miljarder SEK, säger Gunnar Asplund, tekniskt ansvarig för Arlandaprojektet.

Induktiv teknik för dyr

De båda svenska projekten använder sig av konduktiv teknik där elöverföringen sker med direktkontakt mellan strömkällan och avtagaren. En annan lösning som testas i Sverige och på andra håll i världen är induktiv teknik där ingen direktkontakt krävs. I stället klarar systemet ett avstånd på 10-15 centimeter mellan strömkällan och avtagaren vilket är en stor fördel i länder där snö och is ofta täcker vägbanan. I gengäld blir verkningsgraden lägre medan anläggningskostnaden skjuter i höjden. Varken Ernström eller Asplund tror på induktiv teknik.

-Innan vi bestämde oss för teknik hade vi en induktiv lösning överst på vår önskelista. Men efter en noggrann analys såg vi att den tekniken skulle bli alldeles för dyr, säger Asplund.

Ingen aktuelle planer i Danmark

Intresset från omvärlden för de två svenska demonstratorerna är stort och, om tekniken slår, kan det snart handla om att enas kring en standard. Ernström berättar att Elväg Gävle har fått förfrågningar från exempelvis USA, Ryssland, Indien och Tyskland. Bland de nordiska länderna är det framförallt Norge, med sin bilpark på cirka 100 000 elbilar, som är på hugget. Här genomförs 2016-18 en konceptstudie där landsvägen E 39 mellan Kristiansand och Trondheim används som ett case. Avsikten är att undersöka hur en elväg kan anläggas längs E 39.

Även representanter för Vejdirektoratet har varit i kontakt med de svenska projekten. Men tillsvidare satsar Danmark inte på elvägar.

-Det lyder spændende med elväger, og vi vil med interesse følge, hvad det svenske forsøg ender med. Det er dog ikke noget, vi har aktuelle planer om i Danmark. Vi har haft fokus på udbygning af et netværk for ladestandere til elbiler. Endvidere har de danske skattemyndigheder forsøgt at fremme elbiler ved i en årrække at lade dem være fritaget for de relativt høj danske bilafgifter, skriver Andreas Egense, afdelingsleder i Vejdirektoratet.

 

Fakta elvägar

Elväg Gävle

En 2 kilometer lång elväg har invigts på E 16 nära Gävle. Strömmen överförs konduktivt från en överhängande kraftledning. Nästa mål: att bygga elväg från Gävle hamn till Borlänge, cirka 11 mil.

Partners: Region Gävleborg, Scania, Siemens, SSAB, Stora Enso, Outokumpu med flera.

regiongavleborg.se/Utveckling-och-tillvaxt/Infrastruktur/elvag

Arlandaprojektet

En 2 kilometer lång elväg ska anläggas mellan Arlanda fraktterminal och Rosersberg logistikområde. Strömmen överförs konduktivt från en skena i vägbanan. Invigning på våren 2017.

Partners: Elways, NCC, Vattenfall, DAF, KTH, Sigtuna kommun med flera.

eroadarlanda.se

Forskellen på konduktive og induktive systemer

Konduktivt system: direktkontakt mellan strömkälla och avtagare.

Induktivt system: ingen direktkontakt mellan strömkälla och avtagare. Klarar avstånd på 10-15 centimeter.

 

Log ind for at kommentere

Forfatter(e)

Svensk freelancejournalist
Lars Edling

Bragt i

Teknik & Miljø - November 2016

Relaterede sider

  • Teknik & Miljø - Maj 2025 LÆS ONLINE
  • Teknik & Miljø - Maj 2025
  • Teknik & Miljø - April 2025 LÆS ONLINE
  • Teknik & Miljø - April 2025
  • Teknik & Miljø - Februar 2025 LÆS ONLINE
  • Grænsekrydsende planlægning
  • Teknik & Miljø - Februar 2025
  • Hjertezoner – erfaringer med trafikal fredeliggørelse ved skole i Aalborg Kommune
  • Teknik & Miljø - Januar 2025 LÆS ONLINE
  • Teknik & Miljø - Januar 2025

Faglige emner

Veje, trafik og trafiksikkerhed

KTC

  • Om KTC
  • Fundament og værdier
  • Mission og vision
  • Vedtægter
  • KTC Bestyrelse
  • KTC Kredse
  • KTC Sekretariatet
  • Medlemskab af KTC
  • KTC Arrangementer
  • Presse
  • Samarbejdspartnere
  • Virksomhedsoplysninger
  • About KTC (english)
  • Hjælp

KTC Kredse

  • KTC Hovedstaden
  • KTC Sjælland
  • KTC Nordjylland
  • KTC Syddanmark
  • KTC Midtjylland

Samarbejdspartnere

  • Associerede foreninger
  • Nordisk samarbejde
  • Annoncører

Faggrupper

  • KTC Almene boliger - ALM
  • KTC Byggelov - BYG
  • KTC Digital forvaltning - DFO
  • KTC Klima, Energi og Ressourcer - KER
  • KTC Kommunale Ejendomme - EJD
  • KTC Ledelse - LED
  • KTC Miljø og Grundvand - MIG
  • KTC Natur og Overfladevand - NOV
  • KTC Planlægning - PLA
  • KTC Veje, Trafik og Trafiksikkerhed - VTT
  • KIMO - Kommunernes Internationale Miljøorganisation
  • Vejledning til KTC Faggrupper

Genveje

  • Nyheder
  • Om KTC
  • Kalender
  • Teknik & Miljø

KTC Bestyrelse

Henrik Seiding - P010314 - Aarhus Kommune - 5930s billede

Direktør

Henrik Seiding - P010314

Aarhus Kommune - 5930

Mads Young Christensen - P.. - Vordingborg Kommune - 5770s billede

Direktør

Mads Young Christensen - P009561

Vordingborg Kommune - 5770

Kristine Klæbel - P007912 - Albertslund Kommune - 2673s billede

Direktør

Kristine Klæbel - P007912

Albertslund Kommune - 2673

Christina Egsvang Føns - .. - Middelfart Kommune - 4525s billede

Teknik- og Miljødirektør

Christina Egsvang Føns - P001347

Middelfart Kommune - 4525

Maj Green - P003456 - Gladsaxe Kommune - 3460s billede

By og miljødirektør

Maj Green - P003456

Gladsaxe Kommune - 3460

Michel van der Linden - P004249 - Kalundborg Kommune - 4108s billede

Direktør

Michel van der Linden - P004249

Kalundborg Kommune - 4108

Peter Albeck Laursen - P003793 - Jammerbugt Kommune - 4068s billede

Direktør for Vækst og Udviklingsforvaltningen

Peter Albeck Laursen - P003793

Jammerbugt Kommune - 4068

KTC Medarbejdere

Nikolaj Ahlgreen - KTC Sekretariat - 4259s billede

Konferenceansvarlig

Nikolaj Ahlgreen

KTC Sekretariat - 4259

Anne Dyrholm - KTC Sekretariat - 4259s billede

Kommunikationskonsulent

Anne Dyrholm

KTC Sekretariat - 4259

Sine Norsahl - KTC Sekretariat - 4259s billede

Redaktør

Sine Norsahl

KTC Sekretariat - 4259

Jesper Villumsen - P009078 - KTC Sekretariat - 4259s billede

Sekretariatschef

Jesper Villumsen - P009078

KTC Sekretariat - 4259

Ann Steffensen - P008843 - KTC Sekretariat - 4259s billede

Sekretær

Ann Steffensen - P008843

KTC Sekretariat - 4259

KTC Sekretariatet

Godthåbsvej 83
8660 Skanderborg
E:
ktc@ktc.dk
T: +45 7228 2804
CVR: 1976 0014

Salg

Annoncebooking print:

Jesper Bækmark
Telefon: 43 24 26 77 ·
e-mail:
jb@techmedia.dk

 

Annoncebooking ktc.dk:

Sekretariatet · e-mail:
ktc@ktc.dk

 

 

 

 

 

 

KTC - Kommunalteknisk Chefforening | Sekretariatet | Godthåbsvej83 | 8660 Skanderborg | Tlf.: 7228 2804 | Kontakt